Umeå

Med en öl i vardera ben så känner jag mig just nu heeeeelt ok. Jag befinner mig som tidigare sagt i Umeå hos tjejerna från Bodö. Det är så otroligt roligt att se dem igen och höra vad alla gör.

Bussresan hit var ett helvete utöver det vanliga. Nja, kanske inte. Det gick ju bra, men det tog så förbannad jävla tid. Anne och Mira mötte mig vid stationen och sen knatade vi hem till Anne där vi atm håller hus.
Det här kommer att bli två fantastiska dagar vill jag lova. Jag är glad på riktigt och trodde seriöst inte att det skulle kännas "precis som vanligt" med dessa människor. Men ja, tydligen! Jippie!

Idag är det på pricken sex månader sedan jag åkte hem från Bodö. Sex månader sedan jag sa hej då till Emma och även sex månader sedan jag sa hej då till Lucas.. Känns väl sådär. Nu känns det tusen ggr bättre än vad det har gjort tidigare. Men jag förmodar att det är tiden som har läkt mig. Jag återkom till det vanliga "normala" livet igen. Vilket jag aldrig någonsin trodde. Men nu är jag här. Där jag är idag. Inte många meter ifrån vart jag var då, men det är ändå en jättestor skillnad.

Nu ska jag fortsätta dricka min smuggelöl och prata med de andra tjejerna. Hoppas ni mår fint. För jag mår faktiskt överjävligt fint just nu!