Allting börjar om

"Jag behöver hela mig, så jag kan ge nån hela mig. När allting börjar om"

Den låten går på repeat i spotify och i min hjärna hela tiden. Varför vet jag inte riktigt. Men jag gillar den, den är fin.

Annars då? Solen bjuder på alltför många sköna stunder. Jag umgås med mina vänner, jobbar lite, söker lite jobb, tränar, får träningsvärk, tvättar å allt sånt vanligt. Ni kanske undrar varför det varit så tyst den senaste tiden? Det beror på att jag och Lucas har gjort slut. Finito liksom. Hur det känns? Först helt förjävligt. Men idag (5 dagar senare) så känns allt ändå okej. På ett sätt bätttre än hur det kändes innan. Jag får jobba vidare mono helt enkelt, och det gör mig ingenting. Visst saknar jag honom, men det har gått förvånandsvärt bra hittills och jag hoppas att det fortsätter. Jag måste jobba med mig själv och få ut allt som jag vill få ut av livet. Fundera ut vad jag vill göra och vad som gör mig lycklig. Thats it.
Det kanske verkar lite hårt skrivet, och ni kanske tycker och tror att jag borde ligga och gråta hela dagarna. Men jag har slutat med sånt. Det hjälper ingen, och speciellt inte mig!

Jag ska börja skriva igen. Om roligare saker än hur mkt jag har saknat Lucas hit och dit. Det finns mer i livet. Faktiskt.

Hej!