The resolution

Oj oj oj! Nu ska vi inte lägga alltför mycket energi på att Lukke faktiskt vunnit över mig två jävla gånger. För igår, då gav pojken faktiskt upp! Woop woop! Vad säger det om honom? Att han är en dålig förlorare, att han var lite bakis från lördagens aktiviteter eller att han faktiskt har ett liv (till skillnad från mig) och faktiskt kan ta en förlust utan att bryta ihop. Ja, hörrni. Vad tror ni egentligen?

Idag är det måndag i vecka 2. Shit, lät som om jag var gravid där. Haha. Nu är det bara tre veckor kvar. Det känns som att jag aldrig åkte till Hemavan för att jobba. Eller jobbade röven av mig på hotellet i somras. Nej det känns som om jag har varit här hela tiden.. Lite smått deprimerande kan vi konstatera. Men jag är inte bitter! Inte idag!

Jag ska strax åka till Arninge och handla. Herre gud vad dem äter i det här huset. Jag handlade seriöst mat som kunde ha räckt i två veckor hemma, men nu ekar kylskåpen igen. Och det tog mig en timma att handla. En hel jävla fucking timma på ICA! Å så en 30 min bilfärd tur och retur. Men det är väl ok?

Ikväll ska jag och Per ha körlektion. Monika sa till mig igår att jag borde vara beredd att svara på standardkommentaren ifall den skulle komma. "Hur känns det att köra en bil som kostar en miljon kronor?" Svar:"Det känns jääääävligt bra faktiskt!