Jag kan börja med att skriva Herre gud, min skapare! Dra mig på en tallpinne vad jag har ont i röven idag! Jag har ont i magmusklerna också, och typ bäckenbenet(?) Jag har ingen aning om vad det är för slags ben, men ont gör det!
Anledningen till det stavas R-I-D-N-I-N-G-! Jag var nämligen ute med Fia i stallet igår eftermiddag. Det är väl allmänt kännt att jag är rädd för djur,men jag hade bestämt mig för att ta mig i kragen och faktiskt rida på någon snäll liten häst. Hästen var snäll, men den var inte så liten som jag hade velat! Nu när jag har alla kunskaper inom A-D-pönnyvärlden, russ, islandshästar, travare, araber osv, så känner jag att en B-ponny hade passat mig alldeles utmärkt! Fast jag kanske är för tung för en sån?=S Skit samma! Jag fick klättra upp på vilddjuret med hjälp av en ikeapall (jäääävligt sexy!) och sedan höll fia i hästen med ett grimskaft hela vägen. Det kändes hemskt tryggt! Kände mig nästan lite utv eller blind då jag satt där uppe! Men det var en mysig sväng. Jag såg kanonbra där uppifrån. Det var en massa blommor överallt och det doftade sensommar!
När vi hade gått halva vägen så byttes vi av. Men då var det inte jag som höll i nåt grimskaft då inte! Fia for iväg och jag undrade om det kunde vara möjligt att det varit samma häst som jag tidigare ridit på. Den var galen! Helt insane och ville bara springa! Hela fucking tiden. Jag gick hem och Fía kom tillbaks lite då och då för att påminna mig om hur söt jag faktiskt var i de rutiga ridyxorna och hjälmen som jag hade fått låna. Hon sa att jag såg ut som en liten tjej som hade tappat bort sin ponny.... Hmm. Tack för komplimangen kanske man ska säga. Eller? Äh!
Idag är himlen grå och jag har ont. Vad som slog mig för någon minut sedan är att min far fyller år idag. Pappi pappi liksom... Har jag någon present? Hell no! Vad köper man till någon som har allt? Och som alltid får presentkort på restauranger då han fyller år? Det är svårt det där. På tal om den presenten så tycker jag att hans vänner ska sluta ge honom det då han har tillräckligt högt BMI för att få göra en gratis bypass operation... Något han iofs skryter med, men som han aldrig skulle göra. Han trivs nog med att vara tjock. Eller stark som han kallar sig själv. Och visst finns det endel hårda musker på den där korta kroppen. Men ja.. Han går ju mot en tidigare död.. Men det är hans problem och inte mitt. Å tro mig, jag har försökt prata med honom om det. Men han lyssnar inte.
Syrran fyller år på lördag också. Vad ska man köpa till henne då? Hon är iofs skylldig mig 250 spänn, så jag kanske ska köpa något för det? Hm, nja. Jag har ett bättre alternativ. Men jag vet inte. Jag vet ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar